En utopi
Tuesday, 17 November 2009
Bloggen Jordränta drog igång en utmaning till olika bloggare att beskriva sin vision av det klasslösa samhället. Jag var visserligen inte inbjuden, men jag tänkte svara ändå, om inte annat för att Luftslottet är nere i åtminstone några dagar till. Denna text är i princip en lite annorlunda version av det samhälle som skildras på Anarres i The Dispossessed (men minus svält), så om du har läst den kan du sluta här.
Någon av de utmanade beskrev det som att patriarkatet skulle försvinna omedelbart när kapitalismen avskaffades. Det tror inte jag. Men kvinnors underordning måste givetvis också avskaffas för att samhället ska vara »klasslöst« i någon rimlig innebörd av ordet, så jag tänker mig att min utopi är en konsekvens av både feministisk och antikapitalistisk (samt antifascistisk och en lång rad andra) kamp. Om man väljer att kalla detta för bara »kommunistisk« eller någon annan ism lämnar jag osagt.
Jag tänker mig ett samhälle där produktionsmedel ägs kollektivt, mycket som Salka (vars text jag bara har skummat, ska jag erkänna). Jag tänker mig också, precis som Jordränta, att all tråkig produktion som ändå måste göras (callcenters t.ex. är ju av förklarliga skäl avskaffade) är automatiserad så långt det över huvud taget är möjligt, och utförs med roterande scheman där det inte är möjligt.
I likhet med Lena Gemzöe tänker jag mig ett samhälle som fokuserar mer på reproduktion av människor än produktion av saker. De prylar som tillverkas görs så hållbara och modulära som möjligt för att hålla länge och vara lätta att laga. Barnafödseln hålls förhållandevis låg med hjälp av preventivmedel, och barn både föds av människor och odlas i maskiner.
Bostäder klustras i mindre mer eller mindre självförsöjande grupper, med goda tåg- och luftskeppsförbindelser (flyg är nog kört) mellan varandra. Jag tänker mig väldigt höga höghus, med matproduktion under och kanske på några av fasaderna, men jag är ju inte arkitekt så jag kan inte direkt uttala mig. I anslutning till varje kluster finns de flesta lokaler som kan behövas (biografer, matlager, workshops för olika tekniska prylar, barnpassning, äldrevård, tvättrobotar, mötesplatser…).
Beslutsfattande sker decentraliserat och enligt den syndikalistiska principen om att den som berörs av en fråga ska ha rätt att vara med och fatta beslut i den.
Livsmedelsproduktionen är även den decentraliserad, och sker även den automatiserat i så hög grad som möjligt (givetvis baserat på vad de som äter och tillverkar maten tycker! De kanske älskar att odla morötter t.ex). Djurindustrin är i princip avskaffad (och p.g.a. de lägre befolkningstalen och bättre planerade boplatserna finns det mer utrymme för vilda djur), men kött och andra icke-medvetna djurceller odlas i tankar och äts.
Monosexualiteten är avskaffad som norm, och mellanmänskliga relationer kännetecknas av variationer och ömsesidighet. Många barn föds könlösa och behandlas sedan med hormoner för att utveckla kön när de känner att de vill ha det, könsbyten är vanliga och kön och sexualitet betraktas inte som identitetsgrundande. Människor antas vara asexuella om inte omständigheterna visar annorlunda. Konceptet monogami är nästan helt okänt och de flesta tabun avskaffade, eftersom sexualitet inte längre har någon koppling till reproduktion.
Tekniken betraktas som huvudsakligen i människans tjänst, och både biokemiska och rent mekaniska maskiner används både för nytta och nöje. Tabut mot modifiering av människokroppen är avskaffat, och experiment med kemiska, biologiska, mekaniska och psykosociala »hack« och förbättringar av människor är vanliga. Förhoppningsvis förekommer »mind uploading«.
»Cyberspace« betraktas inte längre som en plats, och digital kommunikation används inte längre i konkurrens med faktisk fysisk närvaro. Datorer och nätverk administreras även de decentraliserat (vilket inte är någon större skillnad mot idag) av olika samarbetande hackerkollektiv. Datortid, bandbredd och lagringsutrymme distribueras lokalt över de olika bostadsklustren. Nätverken är spretiga blandningar av fiberoptik, koppartråd och olika former av radiovågor. TV och radio finns inte. Alla använder Emacs, ingen kommer ihåg vad vim är ens.
No. 1 — November 17th, 2009 at 20:32
[...] New blog post: En utopi http://eval.nu/blog/2009/11/17/en-utopi/ [...]
No. 2 — February 27th, 2010 at 15:49
Det var en stor glädje att läsa detta. Jag blir jätteglad !!